En bitter snaps / digestif med en historia av alkemi, hemliga recept och exotiska ingredienser sedan 1700-talet
Hjärnes Testamente var ett ”universalelixir” som ska ha skapats kring sekelskiftet 1700 av vetenskapsmannen och alkemisten Urban Hjärne. Det togs som bot mot alla möjliga sjukdomar och påstods ha undergörande effekter. Originalreceptet var hemligt, men Hjärnes Testamente blev mycket spritt och har genom historien sålts i många versioner runt om i världen. Det är mytomspunnet ändå in i vår tid.
Vår Hjärnes Testamente är en modern smakrekonstruktion utifrån tidiga recept och analys av prover som vi hittat i museer och på apoteksvindar. Den har varken medicinska eller magiska egenskaper, men kan nu smakas som en bitter snaps, digestif eller drinkingrediens.
Välkommen att smaka av historien, den är härligt bitter.
Systembolagets beställningssortiment
Hjärnes Testamente
Bitter
Tillverkad i Sverige
1 flaska à 200ml
38 %
Produktnummer: Nr 55877
Pris: 399 kr
Urban Hjärne (1641-1724)
Kunglig livläkare, vetenskapsman och alkemist
Urban Hjärne (1641-1724) var en av sin tids mest berömda svenskar. Han var kunglig livläkare och en framstående vetenskapsman, och dessutom alkemist. Han är känd för att ha grundat Sveriges första hälsobrunn i Medevi, samt gjorde insatser för att stoppa häxprocesserna i Stockholm 1676.
Hjärnes Testamente var det universalelixir som han (eller eventuellt ett par av hans mer entreprenöriella söner) skapade för god hälsa och som sades kunna förlänga människors liv. Att det ursprungligen innehöll opium bidrog säkert till succén.
Hjärne sägs ha skapat elixiret som en gåva till sina många barn (tretton dog som barn, tretton överlevde till vuxen ålder!). Elixiret skulle ge dem långa och friska liv, och dessutom skulle försäljningen av hans arv till eftervärlden kunna försörja dem. Därav namnet Hjärnes Testamente.
Ingredienser och smak
Det ursprungliga receptet innehöll vissa välkända och många mycket ovanliga kryddor, örter, rötter och växtextrakt. Det hade också mer anmärkningsvärda ingredienser som opium, bävergäll, en särskild lera och huggormskött. Det går förstås inte idag. Opium är klassat som narkotika och huggormen är fridlyst så sådana ingredienser utgår.
Vår version av Hjärnes Testamente är alltså inte en historisk kopia, utan en kreativ tolkning som smakar gott men som saknar medicinska egenskaper.
Utgångspunkten är inte ett recept, utan flera olika kompositioner från olika tider, som utforskats med hjälp av kemisk analys och smaktester. Det hade oundvikligen annars ändå varit svårt att tala om en specifik ursprunglig smakupplevelse, då elixiret såldes som koncentrat och serverades droppvis i antingen te eller brännvin, och dessa i hög grad förstås påverkade smaken.
Den version vi nu lanserar har sötats med svensk honung och blandats i optimal proportion med hantverksmässigt producerat brännvin från prisbelönta Tevsjö Destilleri i Hälsingland.
Den innehåller utvalda ingredienser från växtriket. Smakkaraktären kommer från den omsorgsfullt utförda extraktionen av flera olika bittra och smakrika örter och växtdelar, som t.ex. gentiana, saffran och rabarber.
Nils-Otto Ahnfelt
& Hjalmar Fors
Ett forskningsprojekt om farmacihistoria
Den Hjärnes Testamente som nu lanseras är utvecklad av vetenskapshistorikern Hjalmar Fors och farmaceuten Nils-Otto Ahnfelt. De driver sedan 2015 tillsammans ett forskningsprojekt om historiska drycker och mediciner vid Uppsala Universitet, med fokus på att analysera beståndsdelar och vilka eventuella farmaceutiska egenskaper de faktiskt kan ha haft.
Nils-Otto Ahnfelt är utbildad apotekare vid Uppsala universitets Farmaceutiska fakultet där han också disputerade i Analytisk farmaceutisk kemi. Efter en karriär som forskningschef i läkemedelsindustrin väcktes hans intresse för idéhistoria. Hjalmar Fors är docent i vetenskapshistoria vid Uppsala universitet och enhetschef vid Karolinska Institutets Hagströmerbibliotek. Med stöd ur Riksbankens Jubileumsfond har de rekonstruerat Hjärnes Testamente.
Utdrag ur intervju med Hjalmar och Nils-Otto, av Sandra Gunnarsson:
Går det att återskapa en 300 år gammal medicin idag? Och vad kan vi lära om historien och vetenskapen genom att härma hur man gjorde då?
– Genom att endast studera litteratur inom farmaci kommer man inte så långt. Men när man väl har substanserna i sina händer öppnar sig en hel värld, säger Hjalmar Fors[…].
Tur då att Nils-Otto Ahnfelt, efter en lång karriär som disputerad apotekare och forskningschef inom läkemedelsbranschen, och som börjat läsa idéhistoria, kom i kontakt med Hjalmar Fors och var intresserad av att hoppa på projektet. Tillsammans sökte de pengar från Riksbankens jubileumsfond, fick medel och kunde dra igång sin forskning.
Projektet är tvärvetenskapligt och brett, men handlar i huvudsak om återskapa medicinen Hjärnes testamente. […] Genom att använda sig av experimentell vetenskapshistoria hoppas de kunna få mer inblick i hur handelsnätverken såg ut och hur apotekarna arbetade under den här tiden, vilka effekter de olika substanserna ansågs ha och hur den kunskapen omtolkades under resan till Sverige.
– Ett elixir med rabarberrot som skulle ge förlängt liv… det låter som något ur Harry Potter, men sätter man in substanserna i sitt sammanhang så var det ingen konstig medicin. Den innehöll standardsubstanser, vanliga vid den här tiden, säger Hjalmar Fors.
Till skillnad från idag då man använder en aktiv substans för att behandla en åkomma, var dåtidens medicinska kultur lite mer som en förkylningskur är idag – ju mer ingefära, citron, vitlök och honung – desto bättre. En teriak med 70 ingredienser ansågs vara en väldigt potent medicin. Det krävdes dock ett stort internationellt nätverk för att få tag på alla ingredienser, vilket ledde till att dessa mediciner blev dyra och föremål för lyxkonsumtion. Fattiga människor fick medicin gjord på nässlor och träck (ja, bajs). Medan de rika åt teriak på kinesisk rabarber och myrra.
– Hade vi levt för 300 år sedan hade vi köpt ”teriak” från Venedig. Det var en symbol för lyxkonsumtion, precis som en fin flaska whisky är idag, säger Hjalmar Fors.
Idag är den gamla västerländska medicinen i princip utfasad. Men finns det då någonting i Hjärnes testamente som faktiskt kan ha medicinsk effekt på hälsan? Nils-Otto Ahnfelt berättar att många av ingredienserna som ingår i ”medicinen” har farmakologiska egenskaper…
– …men, nej någon klinisk studie är svår att genomföra eftersom det är svårt att bevisa att de har effekt på någon sjukdom. Sen är ju även svårt att standardisera växterna, de har ju olika egenskaper beroende på när och var de skördas och hur de hanteras.
Däremot har man gjort andra analyser av de olika blandningarna, bland annat en ”doftanalys” på Swedish Match laboratorium samt en studie där man undersökt vad som händer i en ”teriak” med 70 olika ingredienser om de blandas samman och lagras – precis som det gamla receptet anger att man ska göra. Nils-Otto Ahnfelt visar en bild från analysen. Det blir tydligt att summan är större än delarna som ingår.
– I de 70 ingredienserna kan man med den här metoden se runt 3000 olika ämnen som både fanns där från början och som har bildats. Så det är otroligt komplex kemi.
Alkemisten och drömmen om evigt liv
En viktig del av myten kring Hjärnes testamente är att Urban Hjärne var en praktiserande alkemist. Han sökte efter naturens förborgade hemligheter och de Vises Sten; ett mirakulöst ämne som man menade skulle kunde omvandla oädla metaller till guld samt bota alla sjukdomar och förlänga livet.
Spekulationer i om Hjärne faktiskt hade sådana hemliga kunskaper var utmärkt PR på 1700-talet. En av sönerna, som hade god känsla för show och marknadsföring, gjorde sig känd genom att turnera runt Östersjön och sälja fantastiska ”mediciner” från en förgylld vagn dragen av små ölandsponnies. Han ägnade sig också åt hypnotism och tankeöverföring.
Destillationen var en viktig del av många alkemiska experiment: genom att destillera växter, djur och mineraler menade man sig kunna sönderdela världen i dess urämnen. Den svåra delen av konsten var att sätta samman urämnena igen till de Vises Sten, till något som överträffade naturen. För att lyckas menade många att det behövdes gudomlig hjälp. Även om alkemin inte uppfyllde sina storartade löften kan man konstatera att dåtidens alkemister och farmaceuter var extremt tekniskt skickliga inom destillationskonsten.
En tid hade Hjärne sitt eget alkemiska laboratorium på Slottet Tre Kronor i Stockholm, men han lät senare iordningställa ett laboratorium på Kungsholmen där han skapade läkemedel och andra alkemiska produkter.
Vid mitten av 1700-talet avslöjades det hemliga receptet för Hjärnes Testamente, som utgick från recept kända sedan 1500-talet, men det bidrog bara till nya versioner, ökad spridning och mer berömmelse. Elixir amarum Hjaernei (”Hjärnes bittra elixir”) har sålts i många olika former i hela världen. I Europa gick det under namn som Schwedentrank, Elixir du Suédois eller Balsam Swedský. I dag talar inte många längre om Hjärnes Testamente, men koncentratet såldes faktiskt på svenska apotek så länge som in på 1980-talet!
Det är dags att återupprätta Hjärnes Testamentes historiska rykte som den mest berömda svenska bittern.
Antidotarium AB
Hjärnes Testamente produceras av Antidotarium AB.
Syftet är att utveckla och erbjuda moderna smakrekonstruktioner av historiska medicinaldrycker.
Bolaget grundades 2017 och drivs av Hjalmar Fors, Nils-Otto Ahnfelt och Calle Ljungström.
Gärna en Hjärnes!
